Hat löser ingenting

Och det kommer det aldrig att göra

Nu ska jag kasta mig in i en debatt som jag följer ganska dåligt och inte är särskilt påläst på.
Så vill ni förkasta det jag säger: kör till.

Det snackas en hel del om pedofili i vårt samhälle idag och pedofiler anses vara värre än mördare och jag tror en hel del här i landet är av en uppfattning om att pedofilibrott kanske borde kunna utdömas till döden.
Jag är inte av den uppfattningen.

Att begå övergrepp är fruktansvärt och det är något som bör straffas. Detta gäller alla typer av övergrepp.
Att i en maktposition tvinga sig till det ena eller andra och på så vis utnyttja andra är hemskt och jag tycker man ska skämmas djupt om man gör något sådant.

Men hjälper en stigmatisering av pedofiler någonting egentligen? Tar det bort problemet?
Trots allt hat kommer fortfarande några vuxna att känna en sexuell dragning till barn.
Låt de som tvingar till sig sex av andra människor, vuxna eller barn, få ett straff. Men följ upp och hjälp dem tillbaka till samhället. Låt pedofiler få hjälp istället för att hata dem.

Jag tror inte att det går att ”bota” pedofili. Gillar man barn, så gillar man barn. Tyvärr på fel sätt. Men jag tror att man kan ”öppna ögonen” på människorna och få dem till att hålla sina begär i schack.

Att stigmatisera i den utsträckning som vårt samhälle idag gör är farligt och leder bara till olyckliga situationer.
Via bloggen Tonårsmorsa läste jag en kommentar som publicerats på webbsidan Allt Om Barn (Jag bryr mig inte om artikeln utan det intressanta är kommentaren.). Jag citerar den i sin helhet:

Jag är pappa till en flicka som skall fylla 9 år snart. Då flickan var 4 år blev jag anmäld för pedofili av mamman , med hjälp av socialförvaltningen i Lund. Det blev ingenting av det, för ingenting hade skett.

Sedan dess är jag mycket sparsam med fysisk kontakt med min dotter. Att visa mig naken för henne är totalt otänkbart. Att ligga i sängen med henne vågar jag inte. sitta sidan om sängen är bättre.

Då vi gick på offentliga badinrättningar när hon var mindre, fick hon själva klara sig ensam på damavdelningen. Kände en stor avund mot män som tog med sina döttrar in på herravdelningen.
Jag förstår av min dotters reaktion att hon ibland inte tror att jag tycker om henne, då jag sällan rör vid henne.
Läsa om den naturliga relation till nakenhet och närhet som många barn och vuxna beskriver, får mig nästan att gråta. Om jag gjort något liknande hade polisen säkert ännu en gång kallat in mig.

Är detta ett samhälle vi vill leva i, där vi är så rädda att någon kan vara pedofil att vanliga pappor inte kan vara pappor?
Jag vill det inte iallafall.

4 reaktion på “Hat löser ingenting

  1. Pedofili är förmodligen "obotbart", ja. Jag anser absolut att man borde hjälpa dem tillbaka till samhället, men nu vet vi ju alla att "det inte finns resurser" till varken det eller någonting annat, så det är ju inte att tänka på.

    Jag vet inte vad som skulle vara ett lämpigt straff.
    Som pappa i citatet beskriver det, förstår jag på honom att något aldrig hänt, och DET tycker jag låter (bra självklart men ändå..) förjävligt. Jag undrar av vilken anledning mamman anmälde honom? För har det inte hänt något, kan jag inte ens föreställa mig hur det måste kännas att hela tiden hålla ett visst avstånd till sin dotter. Nej, det låter sjukt.

    Jag tycker det är sjukt hur människor kan vara funtade, både pedofiler och andra. Det är en sjuk värld vi lever i, vi kan ju hoppas den blir bättre.

  2. Det är sorgligt att läsa detta. Det tråkiga är att män inte längre kan umgås med barn kärleksfullt alls, för då riskerar dom att bli kallade pedofiler. Varför vill denna mannen jobba på dagis osv.

    Det är helt sjukt. Men rädslan för att något skall hända våra barn är nog större tyvärr. Även om risken för detta är minimal egentligen.

    Men folk som anmäler någon för pedofili på rent jävelskap borde avrättas. Förstöra något på det sättet.

    Mvh Peter och Anita

  3. Det är verkligen sorgligt och fel att en pappa får ett sådant förhållande till sin dotter. När de inte rör vid varandra tror jag dottern får svårighet att röra vid även andra människor. Jag kramar själv mina föräldrar så fort jag träffar dem och det skulle vara jättejobbigt om jag inte kände att jag kunde det. Hoppas denna pappa kan komma över hindren och krama sin dotter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>