Jag är inte någon särskilt ”lyckad” person.
Min ”karriär” har stagnerat och ibland känns det som man har fastnat mitt i livet och inte lyckas ta sig någon vart.
Det finns flera saker som jag borde ta itu med, som jag borde utföra omedelbums, men som jag skjuter på framtiden och hoppas ska lösa sig ändå.

Det är för övrigt ett synsätt som jag haft hela livet, att: ”det löser sig”.
Trots att saker går helt åt skogen så löser det sig nog ändå. Alltid på något sätt.
Det blir inte som man tänkt sig, men man får ta situationen som den kommer och anpassa sig.

Vissa personer ser mig kanske som lat. Och det kan jag väl hålla med om.
Det finns som sagt saker jag borde ta itu med, men latheten tar överhand och leder mig på andra spår.
Det finns många andra som får slita mycket mer här i livet för att hålla sig ovanför ytan.
I jämförelse med de har jag det ganska bra, även om jag sitter fast.

Jag antar att de flesta människor har olika drömmar och mål som de strävar efter, men att några är bättre på att jaga dessa mål, mer ivriga att nå dem och villiga att ta stora risker för att uppnå dem.
En sådan person är inte jag. Jag utsätter mig för så få risker som möjligt.

Jag är helt enkelt en ganska tråkig person.

Jag är inte säker i min sexualitet. Eller rättare sagt: jag är säker på att jag är osäker?

Ibland undrar jag om jag ens är bisexuell. De enda tankarna som väcker lustar är män, män och åter igen män.
Jag får då för mig att jag är en bög som inte har accepterat att han är bög, utan som bara går omkring och tror att han är bisexuell.

Men så plötsligt så kommer en annan period där mitt sinne slår om och jag får upp ögonen för andra saker.
Tankarna börjar fyllas med härliga höfter, bröst, kurvor och fittor till den milda grad att det nästan svämmar över. En våg av hetero-tankar som nästan förvånar mig själv.
En sådan period är jag inne i just nu sedan någon vecka tillbaka.

Upplever någon av er samma sexuella svängningar? Och om så är fallet, hur är era sexuella preferenser vid de olika perioderna?