Varför känns det som att politiker inte lyssnar på sina väljare längre?
Eller är det bara jag som är så fruktansvärt otakt med samhället att jag upplever det så?
Gång på gång kommer det fram nya lagar som ska stävja brott mot upphovsrätten och ge myndigheter fler möjligheter att avlyssna och spionera.
Vi har lärt oss att bakom SOPA, ACTA, IPRED, FRA och en massa andra bokstavskombinationer gömmer sig hemlighetsfulla organisationer som ska verka ”i nationens intresse” och lagförslag som ska se till att piratkopieringen minskar.
Förbud på förbud och mera avlyssning och spioneri.
Anledningen till att sådana här saker intresserar mig är att de berör den plats jag gillar allra mest: Internet. Ett världsomspännande digitalt nätverk som gett röster åt de som inte hörts och gett möjligheter att byta erfarenheter och information med varandra i enorma mängder.
Men istället för att omfamna denna viktiga uppfinning läggs det resurser på förbud och avlyssning. Och förutom att vi får betala i form av ett mer censurerat och tråkigare Internet får vi, (föga förvånande) också betala med våra plånböcker. Bl.a. att genom skattemedel bekosta Försvarets Radioanstalts nya dyra servrar som används för att kunna gå igenom all data de avlyssnar.
Angående piratkopiering har jag mycket svårt att tycka synd om vare sig skiv-, filmbolag eller någon annan form av mediaföretag.
De möjligheter som vi alla har fått genom att enkelt kunna dela material med varandra har även de haft tillgång till och borde vid det här laget haft lösningar att tjäna pengar på sina alster.
Istället har de med näbbar och klor försökt och till viss del lyckats stoppa tjänster och tekniker för att dela information med varandra.
De har, kan man säga, själva diskvalificerat sig från någon som helst sympati.
Angående avlyssning har jag mycket svårt att förstå mig på det övervakningssamhälle vi har hamnat i.
Jag brukar alltid säga att Hitler hade varit väldigt glad om han hade levt idag, med tanke på vilka möjligheter till laglig avlyssning som finns. Gestapo hade nog lyckats ännu bättre med vad de höll på med.
Idag sägs det att man försöker förhindra terrorbrott innan de sker, men hur ser det politiska läget ut om 25 år? Vad är det då för oliktänkare som ska jagas? Oönskade oppositionspolitiker? Jobbiga journalister? På ganska kort tid kan mycket förändras och med de lagar som redan nu är i kraft kan det gå ännu snabbare.
Ett av de största problemen är att folk inte bryr sig.
Så länge folk har tak över huvudet, mat på bordet och pengar i plånboken så är alla nöjda och glada. Och om ni läst inlägget ända hit tillhör ni de få människor som engagerar er i saker och ting. De allra flesta blir uttråkade och bara ”stänger av”.
De allra flesta verkar ha mer engagemang i ”Bonde söker fru” än vad som sker i samhället.
Jag menar förstås inte att man inte ska ha lättsamma intressen, men att vare sig ha koll eller lust att försöka förstå sig på det samhälle man lever i är både slött och skrämmande.
Jag har kommit på egna nära släktingar klaga lite lojt på politiker, fastän de inte ens gick och röstade när det var val. Jag förstår mig inte på den ekvationen.
När jag var yngre trodde jag verkligen att politiker tjänade folket och gav oss alla en stark röst.
Numera skyddar de endast vissas intressen och ägnar sig allra mest till det hästar inte kan: sko sig själva.
Mindre uppdatering 2012-02-19 kl 17:29 – En del grammatiska fel åtgärdade.
